Marinarkeologi på Krusmyntagården!

Plats: Krusmyntagården, Brissund, Gotland
Datum: 27/7-08
Djup: 8 meter
Bottentid: 1 timma och 3 min
Temperatur: runt 10 grader
Sikt: 5-6 meter
Parkamrat: Marie Jonsson,
Övrigt: Våtdräkt med 5kg vikter, stor flaska

År 1566 förliste en dansk-lübsk flotta utanför Visby efter en storm som överraskade dom. Sen dess har de varit mer eller mindre spårlöst försvunna. Tills nu då Göran Ankarlilja bestämde sig för att dra igång ett projekt sponsrat av NordStream för att lokalisera och analysera skeppen och livet ombord.
Jag pratade med både Ankarlilja och Marie som jobbar i projektet och hade äran att få göra ett praktik-dyk på utgrävningsplatsen utanför Krusmyntagården nån mil norr om Visby. Och allt detta på själva årsdagen för förlisningen av skeppen! Och det var mitt första dyk som inte var lokaliserat på Fårö! Så mycket spännande på en gång!
På platsen råder dykförbud annars då det är en känd förlisningsplats men projektet har fått tillstånd att utföra undersökningar på platsen.

Då Marie informerat mig om att vi inte skulle dyka djupare än 7-8 meter tog jag med min kamera (vattentät ner till i alla fall 10 meter) så jag både fotade och filmade!

Så efter att ha kämpat mig i våtdräkten och fått på all utrustning promenerade vi i vattnet! Och det visade sig att jag fick vara med och gräva, inte bara titta på som jag trodde! Så det var jag och Marie som gick ner och simmade till utgrävningen. Efter lite problem med vikter och annat så tog vi oss till de utmarkerade rutorna på 5*5meter och Marie visade mig rutan vi skulle gräva i. Och det var inte grävning i den vanligaste betydelsen, med verktyg utan mer viftning i vattnet för att röja undan sand, sten och skal för att hitta fynden! Tyvärr så hittade vi inte mycket. Marie "viftade" fram en rostig metallklump och jag hittade inte nåt av betydelse. Lite pyrit och koraller... Sen tog hon mig på en "guidad" tur så jag fick se utmärkta fynd och se mer av undersökningsplatsen och fota lite!

Så nu har jag mer eller mindre bestämt mig. När jag är klar på ön om ett år så blir det marinarkeologi på Södertörn i Stockholm, då Magnus läser till Naprapat. Så snart kanske jag verkligen får kombinera 2 av mina största intressen! Dyk och arkeologi!

En kanonkula!

Jag håller i en kanonkula!

OK!

Liten perfekt blykula

Vacker tång

Dyk 6 - Invigning av nya våtdräkten!

Plats: Smoju, Fårö, Gotland
Datum: 10/5-08
Djup: 19,4 meter
Bottentid: 38 min
Temperatur: 7 grader på 19 meter
Sikt: Varierande, från 2 meter till 6-7 meter
Parkamrater: Marie Jonsson, Linus Nilsson, Samuel Beijer
Övrigt: Vådräkt med 5kg vikter. Lös huva!

Då jag nyligen inhandlade en våtdräkt så var jag jättesugen på att inviga den! En 3 delad (en med långa armar och ben, en med korta och en huva) våtdräkt, 6,5 mm tjock för endast en tusing! Då Marie tyckte att det inte skulle vara några problem att dyka med den nu så skulle den ju provas så fort som möjligt!

Jag och Samuel åkte gemensamt upp till Fårö där vi packade ihop den utrustningen vi behövde för dyket. Jag var lite nervös för att frysa, och då de andra pälsade på sig under torrdräkter hade jag förberett med bikini att ha under min våtdräkt...

Vi åkte iväg och bestämde oss för att ta på samma ställe som sist, "sälstället", fast simma åt andra hållet istället. Vädret var perfekt med sol, inga moln, behaglig temperatur och ljumma vindar. Vi fick på oss all utrustning och knatade ner mot vattnet. Värmen gjorde att vi längtade ner i det svala vattnet (trots att jag fortfarande var rädd för att frysa).
Men till sist kom vi i och jag bestämde mig för att försöka få på mina fenor guppandes i ytan. Dum idé. För då jag inte dykt med min nya dräkt innan visste vi inte riktigt hur mycket vikter jag skulle ha. Så jag vart för tung... Och eftersom jag inte hade fenor var det ganska svårt att hålla mig vid ytan. Som tur var ställde Marie upp med en hjälpande hand, och efter lite jox, och 2 kg lättare gick vi ner!

Tyvärr så var sikten inte alls vad vi hoppades på och den varierade kraftigt. När jag och Marie efter nån minut vände på oss för att kolla till pojkarna så såg man bara deras siluetter i motljuset!
Tyvärr så hade Samuel otur med sin torrdräkt och det forsade in vatten, så efter bara 9minuter under ytan fick han avbryta för att gå upp, och Marie följde honom upp. Så jag och Linus paddlade omkring i ca en halvtimma till. Vi såg inte så mycket jättespännande, lite flundror, småspigg och mängder av fiskedrag (plockade upp ett var). Men jag fick prova min nya dräkt ordentligt och den fungerade över förväntan! Utöver det så provade jag den nya lampan jag fick av min pojkvän och även den fungerade som den skulle! Kan nog bli användbar framöver!

Första "riktiga" dyket!

Plats: Smoju, Fårö, Gotland
Datum: 24/3 -08
Djup: 17 meter
Bottentid: 31 min
Sikt: 7-8 meter
Parkamrater: Marie Jonsson och Elin Jonsson. ¨
Ytsupport: Magnus Larsson
Övrigt: Torrdräkt med 10kg vikter. Alldeles lagom! De nygjorda dreadsen fick knappt plats i luvan dock...





Första riktiga dyket avklarat! Och vilket underbart häftigt dyk det var!

Vädret var hyfsat, med lätt blåst och halvmulet. Första stället vi tänkte dyka på var lite för vågigt så vi åkte en bit till och bestämde oss för att dyka i Smoju istället! Och tur var väl det!

Min pojkvän Magnus var med och hjälpte oss med förberedelser och med att få på våra dräkter. De relativt nygjorda dreadsen som nu pryder min hjässa ville inte riktigt få plats i huvan, så nästa gång ska jag ha en lös, större huva. Men skam den som ger sig! Efter lite slit så blev det bra!

Vi knatade ner i vattnet (där var en bit att gå, med knädjupt ungefär) men sen kom vi fram till en kant och där blev det ca 4 meter direkt. Så vi gick ner och följde trappstegsformationerna ner till ca 17 meter. Då det var mycket luft mellan dreadsen i huvan så vattenfylldes huvan väldigt snabbt och jag blev jättekall om huvudet, men efter bara ett par minuter var det varmt och gosigt som det ska vara.

Då det inte var strömt alls valde vi att simma söder ut och höll oss på 15-17 meter ungefär. Vi såg lite räkor, en jätteslö flundra och lite fiskedrag. Vi stötte även på 2 små, vita brännmaneter som konfunderade oss lite granna, då de inte borde vara där alls... Men senare fick vi reda på att de var kinesiska maneter som följt med nån båt i ballastvattnet.

Då vi vände och simmade tillbaka så dröjde det inte länge förrän jag såg att Mari blev helt uppspelt och ryckte tag i Elin (båda två framför mig). Jag kollar dit hon pekar och det rörde sig! Nåt stort! Första tanken var att det var en annan dykare som simmat ifatt oss och sen såg jag efter nån millisekund att det var en säl! En jättefin säl! Den var bara 4 meter bort och ca 1,5 meter stor och var jättegraciös när den snabbt slog någon slags bakåtvolt och försvann ur siktfältet. WOW vilken upplevelse! Vi vart helt uppspelta och jättelyckliga! Vi dansade och tjoade i våra reggar (regulatorer=luftmunstycken) samtidigt som vi fortsatte tillbaka. Hela tiden höll vi uppsikt bakåt efter sälen, och visst kom den tillbaka! Han undrade väl vad vi var för ena konstiga bubblande sälar... :) Vi blev ännu lyckligare och jag tappade kontrollen en stund över mina fötter som flöt upp. Men det tog inte lång stund förrän jag fick kontroll igen och sälen försvann. Så var det dags att gå upp och då vi tittade bakåt så följde sälen oss på avstånd och då vi tittade upp över ytan, så gjorde sälen likadant! En nyfiken dyk-kompis! :)

Marie berättade då att under alla hennes år av dyk så har hon aldrig dykt med en säl! Så visst var det en häftig och unik upplevelse som jag inte kommer att glömma i första taget!